Alma Ranebo

Jag är så nöjd över att jag verkligen tog mig i kragen och drog igång hela Belgien/Holland resan för denna lilla individ. Jag såg en film på youtube och jag visste redan då att han var en bra häst för mig. Mamma tyckte det verkade som en lite omständig resa och mycket krångel för en häst och var generellt ganska skeptisk, fast han hoppade fint, det kunde hon erkänna. Men om jag nu skulle göra det här så fick jag sköta och organisera allting själv (Och dääär trodde mamma att jag antagligen skulle lägga den här lilla hästen åt sidan).

 

 

 

Men nej minsann, jag ringde upp Holländaren som hade hästen och vi bokade in en helg där jag skulle komma ner. Och efter ett litet samtal till Henrik Ersgård så lyckades jag även hitta en tvåstjärnig tävling i Belgien, perfekt för Inova tyckte jag. Så Henrik ryckte in och gjorde en sen anmälan och vips var jag med. Dags att berätta för mamma att jag åker på måndag (med ungefär 5 dagar framförhållning) till Holland och provrider hästen, och passar på att ta med mig Inova och tävlar i Belgien samtidigt, hur bra som helst tyckte jag (som hade haft körkort i 5 månader och kört som längst från Stockholm till Södertälje sisådär 45min)! Mamma ångrade då ganska snabbt att hon sagt att jag skulle lösa allting själv, hon kom ju på nu i efterhand att det trots allt kanske var bättre att ta det där lilla flyget tillsammans och vara borta 2 dagar. Men det var lite too late att agera efter 3 veckors tjat, tåget hade gått liksom. Jag var anmäld till tävlingen och hade ju en hel vecka framför mig med fina unghästar och bra tävling, allt var bokat! Men för mammas trygghet fick jag även med mig en kompis från Stockholm som i alla fall kunde hjälpa mig en bit på vägen så att vi åtminstone fick filmer på hästarna och klara av en framhoppning, alltid bra! 

 

Allting rullade på bra och vi kom fram 10h senare hela och rena, eller utan en sidospegel på lastbilen som råka få sig en liten touch på autobahn, men lite svin får man ändå räkna med! Vi lyckades trots allt lösa även det uthängandes genom fönstret med silvertejp i farten.;) Provred ett par hästar innan jag fick prova Crownie och när jag väl provridit honom så förstod jag varför. Den här lilla hästen var ju inte riktigt sådär gullig och enkel som på filmerna och han ville se mig på ett par hästar innan han slängde upp mig på ett nervvrak med attityd. Jaa vad ska man säga.. Första provridningen var kataastrof och jag måste erkänna att jag var duktigt besviken när jag fått tugga grus och hästen var mer i luften än på marken och skrek som en stucken gris. Jaha, det var det tänkte jag, vilken flopp. Och ja, jag måste erkänna att det tog emot att ringa mamma och berätta om upplevelsen, även fast jag inte tänkt komma hem med svansen mellan benen. Jag hade ju visserligen hittat en rätt så fin 6 åring också så jag ångrade ju inte resan på något sätt, men Crownie var liksom huvudsyftet.

 

Trots katastrofen och ett par mindre vita ridbyxor dagen innan så ville han att jag skulle prova honom igen. Jag var tveksam om jag överhuvudtaget skulle sätta min fot i den stigbygeln igen, men jag kollade på försäljningsfilmen en gång till, och jo visst, hoppa kunde den. Upp igen, en ny dag. Och ALLT stämde, jag hittade ridningen från början och allt bara flöt, och på en gång när jag hoppade av så sa jag till min vän att "den här hästen ska jag ha". Jag skickade ett sms till mamma där jag var duktigt hög på livet, och jag fick svaret - "Härligt! Ta med den hem på en gång!", haha.

 

Hade jag inte haft en ganska så lik Marion så hade jag nog inte vågat köpa honom med tanke på alla turer dagen innan. Men eftersom även Marion är en häst med små marginaler mellan kaos och fantastiskt så hade jag ändå känt på det lite tidigare och visste lite vad jag hade att jobba med. Och det är sådan ridning jag älskar och det som utvecklar mig mest, den precisa gränsen är lite magisk och det kan svänga väldigt fort. Men att behöva vara så konsekvent och noggrann är det som jag tycker är roligast. Visst finns det dagar där man är lite trött och oengagerad och då har man ritat fan på väggen i åtminstone en vecka. Allt får konsekvenser och det är fantastiskt nyttigt, och ibland väldigt tröttsamt.. Men då är det också tur att man har en Inova som trummar på oberört och lika fint alla dagar i veckan. Men när man väl hittar den där precisa gränsen och lyckas hålla dessa hästar inom ramen så klagar man minsann över de jobbigare dagarna. Varenda minut är värt den känslan.

 

Tillbaka till Belgien. Jag tävlade klart Inova som duktigt hoppade hem lite pris i De Warre, Neeroeteren. Åkte hem på söndagen och satt hela vägen i lastbilen och dealade. Jag hade mamma i en telefon och Holländaren i den andra. Vi kom fram till ett pris och besiktning var bokad. Fick några dagar senare ett samtal från den Holländska veterinären och förstod väl mer och mindre ingenting när han snackade hästtermer på Engelska med lite Holländskt inslag. Men jag avslutade i alla fall samtalet med: "Is everything okay?" och fick svaret ja, då var jag nöjd. Och sedan har det faktiskt visat sig att jag för 2 månader sedan fick hem en riktig guldklimp till 5 åring. :)

Hoppade Crownie hemma igår och jag gillar verkligen den här hästen. Hade 20,5m mellan alla hinder. Bra övning som jag gör mycket på alla mina hästar. En bra övning att hitta en fin rytm på, brukar på de äldre hästarna ha ett hinder i mitten också så att varje linje blir tre hinder istället för två, blir lite mer givande då. Filmade med mobilen så därav alla småvideor. 

 

 

 

 

 

Bästa Niclas kom och hjälpte mig i kvällens klass där Marion hoppade super i 145 dock gjorde jag en riktig miss men det får jag helt ta på mig. Kom ändå 7a eller 8a av YR och fick med en del Scandinavium poäng. Imorgon hoppar Inova 135 och Marion hoppar i Elitlaget i 130.

 

Vid kl 1 idag gjorde jag i ordning Marion för att rida hemma i ridhuset men fick precis ett samtal från Flyinge om att det hade kommit in ett sent återbud och att jag nu var med i klassen, överlycklig! 

Ringde mamma som skyndade sig från jobbet för att hämta lastbilen så vi skulle hinna dit. Ett tag senare kom jag på att jag inte sagt vilken häst jag ville rida (man kvalar som ryttare). Jag ringer upp de och säger att det är Marion jag vill rida, då svarar hon: jag ska se om det finns plats(?). Jag berättar att hon ringt mig 15min tidigare och sagt att jag kom med, det kom hon ihåg. Då får jag till svar att hon bara ska dubbelkolla att jag var nästa på tur och skulle återkomma. 1h senare får jag ett samtal om att platsen inte kommer ersättas och att det nu blir 21st som får rida klassen istället för 22st, helt utan anledning och förklaring. Men så är fallet och det är inte mycket att göra åt saken. Jag kommer sitta på läktaren som ryttare nr 22 och klassen kommer inte att vara full.. Men jag ska sitta där och heja på mina vänner som har goda chanser idag.

Följde min plan rakt igenom och fick till en riktigt bra runda med en välhoppande Inova. Väldigt nöjd med denna runda, rytmiskt och jag blev klar i tid på varenda hinder och Inova hoppa super :)

 

 

Hoppade Crownie i 120 igår i Flyinge. Han var ett monster på framhoppningen men väl inne på banan så fokuserade han över förväntan. Han brydde sig inte alls om bilen i hörnet eller läktaren, gillar hans huvud! När han väl kom in på banan så gjorde han sin grej och levererade fint! Jag hade ett ner på 9a där jag tog ett lite stort läge, men jag är väldigt nöjd med honom. Vår andra 120 som vi gick direkt in i utan förklass och han fokuserar och jobbar med hinderna på ett bra sätt, inte det minsta spänt.

 

 

Gårdagens klass var en ganska tuff 145 klass med 12 hinder och 15 språng med en maxtid som var mer än tuff, endast en felfri av dryga 50 starter. Ryttaren före mig galopperade på duktigt och fick sitt tidsfel redan vid näst sista hindret. Jag visste att tiden skulle bli en svårighet för mig med en liten Marion som gillar att ta i lite extra och vara några sekunder i luften, och att lägga upp galoppen ett snäpp på henne så kan man förvänta sig en mindre explosion och dessutom var alla distanser ganska korta. Så det var alltså bara att försöka dra in på vägarna de få tillfällena som fanns.

 

Började riktigt bra hinder 1-4, vände dock lite för snävt in i två kombinationen där vi fick med oss A-hindret. Fortsatte bra fram till hinder nr 8 som stod gömt och orytmiskt i en bruten båge, hade ett lite framåt läge som jag borde tagit men hade lite för mycket "hålla ihop" tänk på Marion att jag fastnade i bågen och blev aldrig riktigt klar. Fick ett stopp där men det var klokt av lille Marion. Sedan hoppade hon väldigt väl 8-12. Lekte igenom trekombination som låg som 10abc och var väldigt tuff. Dessa brukar vara utslagsgivande för henne men trots att hon inte tävlat på ett tag så känns hon fin, fräsch och har trots allt inte tappat så mycket. Hon hoppade fina språng hela rundan och jobbade för mig. Felen var helt klart på mitt konto och hon gjorde minsann en kämparinsats. 8 fel + lite tidsfel räckte trots allt till några Scandinaviumpoäng.

 

Måndag: Trimma Crownie och Inova, Marion jogg

Tisdag: Joggar Crownie och Inova, Marion vila. Levererar en häst till Stockholm.

Onsdag: Kör hem igen. Crownie och Inova vilar, Marion trimmas.

Torsdag: Trimma Crownie, joggar Inova och Marion,

Fredag: Tävling Flyinge, Marion och Inova 135cm.

Lördag: Tävling i Flyinge

Söndag: Tävling i Flyinge

 

Vad ska man säga? Marion är back on track :) Nedslaget i 140 tar jag helt på mitt konto!

 

 

Så lycklig över att ha min stjärna tillbaka på banan! Hon lekte runt både 130 och orkade duktigt med en 140 med 12 hinder och 15 språng utan problem. Ett nedslag i 140 men det var helt på mitt konto, men få nollor och en ganska snabb Marion så lyckades vi ta hem pris i även denna klass. Lyckan är total över att ha tillbaka min stjärna!

 

 Bjuder på ett litet ihopklipp från Instagram från gårdagens klasser. Är så glad över denna lilla häst :)

 

Han kändes 1000 gånger bättre till 120 där jag la all fokus på att få honom framme för skänkeln. Dock blev det nästa för mycket då jag red honom lite lång till en början utan att riktigt spänna bågen, tror det blev lite för nice och att han kände sig lite övergiven i det med tanke på att han haft en kille som tidigare nästan har tryckt ihop honom mellan hinderna. Han stannade 2 gånger på ettan och därefter satte jag ihop honom lite och då flöt allt på hur bra som helst och han lekte runt. Hoppade heeelt otroligt! Tänkte göra så från början nästa gång så det blir lite mer felfritt ;) Men vi börjar hitta varandra lite mer, steg för steg. :)