Alma Ranebo

Här kommer rundan från 145an igår. Långt ifrån en optimal runda enligt mig. Kommer alldeles för nära 4an, och tycker själv att rundan är ganska så orytmiskt. Visst blir det lite mer orytmiskt när man kommer in och hinderna blir stora, då behöver man ta lite snabba beslut. Men på ett par hinder kände jag mig inte riktigt klar i tid men Marion ville minsann var felfri igår och det har hon fått belönat med en massa morötter och mys. Trots att rundan inte var perfekt så tyckte både Pether och Jacob att det var en bra prestation, eftersom man fick se lite kämparglöd och vilja. Pether tyckte jag skulle vara nöjd och istället för att lägga fokus på det som inte var helt hundra, vara stolt över att jag fått hästen att vilja vara felfri och kämpa med mig. Både han och Lisen tycker ofta att det kan bli lite "för fint" när jag rider, att jag ibland behöver "ruffsa till håret lite". Och det var väl ungefär det jag gjorde denna runda.

 

Jag var faktiskt inte särskilt nöjd med rundan när jag hoppade av hästen, även om jag var glad över resultatet, men nu i efterhand kan jag faktiskt ändå vara lite nöjd över den. Jag tog mina beslut och även om de inte var helt hundra så red jag och kämpade för dem. Jag vet inte hur många gånger Lisen och Pether sagt åt mig att jag måste vara nöjd ibland, och att allt inte behöver vara så himla perfekt helt tiden, så då får jag väl faktiskt ta och vara det. Och glädjas åt att jag har ett litet försprång i poänglistan till Scandinavium.